…varifrån ordet ”choklad” kommer-

I en stad, som han döpte till La Villa Rica de la Vera Cruz, upptäckte Cortés en dryck, som Aztekerna kallade ”xocoatl” och som tillagades av kakaobönor. Med lite god vilja kan man få Aztekernas ”xocoatl” att på svenska och många andra språk i direkt översättning bli ”choklad, chocolate, schokolade, chocolat ” etc.

…att kakao fungerade som valuta-

Redan på 1000-talet hade kakaobönor använts som betalningsmedel och var en eftertraktad bytesvara i hela Centralamerika.

Det fanns, när Cortés anlände till Aztekerriket, listor på varor och tjänster med priser angivna i kakaobönor. Även skatt erlades med denna ”myntenhet”.

Det sägs att aztekernas siste härskare, kung Montezuma, hade ett lager om nära 1.000 ton torkade kakaobönor, en ofantlig förmögenhet. Med tanke på att kakaobönorna användes som betalningsmedel är det lätt att förstå att drycken inte heller dracks av vem som helst i landet utan främst av en grupp chokladälskare i Montezumas närmaste krets. Det var ju i princip ”pengar” som dracks. Dessutom kryddad med honung och peppar.

… att Columbus gjorde fel-

Christopher Columbus var med all säkerhet den förste spanjor, som kom i kontakt med choklad som dryck.

Redan år 1502 hade Columbus träffat på kakaobönor på en liten ö utanför Honduras kust.

Han försökte introducera chokladen vid det spanska hovet, men då han inte riktigt visste hur drycken skulle tillagas, blev den brygd man fick fram inte väl mottagen och kung Ferdinand och drottning Isabella tyckte att det var en simpel och smaklös ”soppa” han hade upptäckt.

… att fransmännen förstod att njuta-

I Frankrike, där man alltid haft förmåga att upphöja ätandet och drickandet till skön konst, infördes speciella ritualer för chokladens intagande.

Helst skulle man dricka den på morgonen, gärna innan man gick upp ur sängen. Därigenom skulle man förlänga känslan av att befinna sig i det behagliga tillståndet mellan dröm och verklighet.

Denna exklusiva njutningsform var förbehållen den aristokrati, som kunde planera sin sysslolöshet efter behag.

… att kyrkan fördömde –

Som så många gånger tidigare i historien kunde naturligtvis den stränga katolska kyrkan inte stillatigande se hur någon form av njutningsmedel spreds i allt större omfattning och i allt vidare kretsar.

Allrahelst som denna njutningsfulla dryck hade rykte om sig att vara ett afrodisiakum, som inte bara gav själen näring utan även potensen.

Bättre blev det inte heller sedan det, sant eller osant, påstods att världen mest omtalade ”älskare”, Giacomo Geronimo Casanova, inmundigade upp emot 50 koppar choklad per dag – hur han nu han med detta!

… att vår egen Linn’e döpte kakaoträdet –

Kakaoträdet, på latin Théobroma (Gudarnas föda, fritt översatt) Cacao , är ett träd vars historia, enligt tillförlitliga källor, sträcker sig så långt tillbaka som c:a 4.000 år före Kristus. Det latinska namnet fick dock trädet av vår store svenske botanist Carl von Linné på 1700-talet.

… att kakaoträdet blir för högt –

kakaoträdet blir c:a 15 meter högt i fullvuxet skick, vilket tar c:a 10 år om ideala förhållanden råder d.v.s. en genomsnittstemperatur på c:a 25 grader varmt, c:a 1.500 mm nederbörd per år, lä för kraftiga vindar, skugga för direkt solljus och en på mineraler rik jordmån.

För att öka tillgängligheten och möjliggöra industriell utvinning beskärs träden till c:a 4 meters höjd och odlas i speciellt anlagda plantager. Dessa ligger i det s.k. ”Kakaobältet” som täcker ett område på ungefär 100 mil på vardera sidan om och längs ekvatorn över kontinenterna Amerika, Asien och Afrika.

Stora kakaoproducenter är bl.a. länder som Venezuela, Guatemala, Columbia, Mexico, Java, Sri Lanka och på Madagaskar.

… att blommorna är luktlösa –

Kakaoträdet blommar året runt och sätter mycket stort antal blommor, upp emot 100.000 varje år.

De vita och röda blommorna är luktlösa, vilket medför att befruktning genom insekter är mycket liten. Endast så få som 1% av blommorna utvecklas till frukt, vilket då tar 4-8 månader beroende på de yttre omständigheterna. Av frukten är det endast bönorna man vill åt, allt annat rensas bort.

… att skördarna är små –

då endast ett mycket ringa antal blommor sätter frukt och endast en mycket liten del av frukterna utgörs av bönor, är det inte förvånande att man endast får fram c:a 3-5 kilo kakaobönor per träd och år.

… att bönorna skördas året runt –

Skördandet av kakaofrukterna sker i princip året runt även om de mest intensiva perioderna ligger runt december och juni.

Kakaofrukterna huggs eller skärs ner för hand. Maskiner kan inte användas eftersom frukterna befinner sig i olika stadier av mognad på träden, så att ett urval hela tiden måste göras.

… att torkningen är viktig –

Efter skördandet gäller det att torka bönorna, som då innehåller runt 60% vatten. Halten måste sänkas till under 10% innan man kan börja att saluföra kakaobönorna eller ens lagerhålla dem.

Torkningen sker i de flesta fall genom att bönorna läggs ut i ett c:a 10 cm tjockt lager på stora bastmattor under bar himmel för att soltorka. Solen har inte bara en torkande effekt utan påverkar också aromen på kakaon.

Torkningstiden varierar något men ligger runt 14 dagar, under vilken tid bönlagret på mattorna måste vändas och luftas regelbundet.

… att blandningen är viktig –

Nu följer ett mycket viktigt led, nämligen blandningen av olika bönor med olika ursprung och arom för att få fram de typiska smak, som den slutliga produkten skall ha och kanske är känd för.

Och inte nog med det.

Smaken på chokladen skall också bli den samma från gång till gång, även om råvarans arom och smak varierar, vilket den nästan alltid gör.

Yttre omständigheter vid skördandet, torkningen och jäsningen spelar alltid in, även om leveranserna kommer från samma producent.